stalkers.
har inte bloggat sedan 9:e januari.
det borde vara en riktigt bra anledning,
till att folk glömt vem jag är,
hur bitter jag kan vara,
och att jag INTE LÄNGRE BLOGGAR.
men sedan januari har det varje dag,
varit minst FEM PERSONER och tittat till om jag lever och frodas.
FEM.
vilka fem personer är NI som bryr sig mer än de där andra?
vilka fem personer är NI som ger mig dåligt samvete för att jag slutat skriva?
VILKA ÄR NI FEM PERSONER SOM JAG UPPRIKTIGT SAGT BLIR LITE, LITE, LITE RÄDD FÖR?
borde jag vara rädd för er,
eller är det av välmening?
jag behöver ett svar och det snabbt.
(OBS! Inlägget är av ironisk natur och borde inte, under några omständigheter, tas på allvar.
Jag förstår att ni FEM personer inte kan sluta titta in. Jag är ju trots allt en snart 30-årig pappa, med alldeles för stor hjärna och sagolik figur. Dessutom är jag fruktansvärt rolig, med undantag för det här inlägget.)
det borde vara en riktigt bra anledning,
till att folk glömt vem jag är,
hur bitter jag kan vara,
och att jag INTE LÄNGRE BLOGGAR.
men sedan januari har det varje dag,
varit minst FEM PERSONER och tittat till om jag lever och frodas.
FEM.
vilka fem personer är NI som bryr sig mer än de där andra?
vilka fem personer är NI som ger mig dåligt samvete för att jag slutat skriva?
VILKA ÄR NI FEM PERSONER SOM JAG UPPRIKTIGT SAGT BLIR LITE, LITE, LITE RÄDD FÖR?
borde jag vara rädd för er,
eller är det av välmening?
jag behöver ett svar och det snabbt.
(OBS! Inlägget är av ironisk natur och borde inte, under några omständigheter, tas på allvar.
Jag förstår att ni FEM personer inte kan sluta titta in. Jag är ju trots allt en snart 30-årig pappa, med alldeles för stor hjärna och sagolik figur. Dessutom är jag fruktansvärt rolig, med undantag för det här inlägget.)
barnet är här.
lugnlugnlugn.
bara MITT barn alltså,
inte Fannys och mitt.
50 tum stor bebis står just nu i vardagsrummet,
och suktar efter bl.a. fotbolls-EM till sommarn.
but until then...
...VM-FINAL I TABLEFOOTBALL!
(ps. va liten tv:n ser ut. den är gigantiskt. betyder det att jag är muskulös?
ehm... ja, jag tror det. HALLELULELUJAH!)
förresten.
Fanny sa häromdan:
"När folk kommer hit och ser tv:n,
då kommer dom tro att du har jätteliten penis."
"Jaha", tänkte jag och skutta vidare i livet.
ni kan alltså vara lugna.
det är inget fel på min penis.
jag är mycket nöjd med både den,
och tv:n.
förresten,
är inte ordet "penis" fruktansvärt?
jag menar,
säg det flera gånger i rad.
PENISPENISPENISPENISPENISPENISPENIS
PENISPENISPENISPENIS
PENISPENISPENISPENIS
PENISPENISPENISPENISPENISPENISPENIS
PENISPENISPENISPENISPENISPENISPENISPENISPENIS
PENIS
PENISPENISPENISPENIS
PENIS
PENISPENISPENISPENISPENISPENIS.
se.
det var inge kul alls.
även fast det blev som en penis-dikt.
bara MITT barn alltså,
inte Fannys och mitt.
50 tum stor bebis står just nu i vardagsrummet,
och suktar efter bl.a. fotbolls-EM till sommarn.
but until then...
...VM-FINAL I TABLEFOOTBALL!
(ps. va liten tv:n ser ut. den är gigantiskt. betyder det att jag är muskulös?
ehm... ja, jag tror det. HALLELULELUJAH!)
förresten.
Fanny sa häromdan:
"När folk kommer hit och ser tv:n,
då kommer dom tro att du har jätteliten penis."
"Jaha", tänkte jag och skutta vidare i livet.
ni kan alltså vara lugna.
det är inget fel på min penis.
jag är mycket nöjd med både den,
och tv:n.
förresten,
är inte ordet "penis" fruktansvärt?
jag menar,
säg det flera gånger i rad.
PENISPENISPENISPENISPENISPENISPENIS
PENISPENISPENISPENIS
PENISPENISPENISPENIS
PENISPENISPENISPENISPENISPENISPENIS
PENISPENISPENISPENISPENISPENISPENISPENISPENIS
PENIS
PENISPENISPENISPENIS
PENIS
PENISPENISPENISPENISPENISPENIS.
se.
det var inge kul alls.
även fast det blev som en penis-dikt.
get off my rubber, Flubber.
idag var jag med om en riktigt hemsk sak.
knappt så att jag vill skriva om det,
än mindre låta mitt minne minnas.
där jag jobbar har vi en sån där gummimatta,
för att inte knäna, fötterna och ryggen ska paja.
där brukar jag stå, med händerna knutna bakom ryggen,
redo att svara på nästa... fråga.
helst en fråga om vart kundvagnarna finns,
den längtar jag alltid efter.
i alla fall.
idag var det alltså jag och "min" matta igen.
för en sekund klev jag av den,
lunkade bort två-tre meter,
för att sedan vända tillbaka till "nästet".
men vad skådar då mitt arma öga?
en fet kvinna med... fett,
står på min gummimatta.
jag har absolut inget emot feta människor,
dom får gärna vara... feta,
men INTE på min matta.
jag kanske borde kissa på min matta,
för att markera revir?
vad tycker mina kära kollegor om det?
(vem bryr sig?)
knappt så att jag vill skriva om det,
än mindre låta mitt minne minnas.
där jag jobbar har vi en sån där gummimatta,
för att inte knäna, fötterna och ryggen ska paja.
där brukar jag stå, med händerna knutna bakom ryggen,
redo att svara på nästa... fråga.
helst en fråga om vart kundvagnarna finns,
den längtar jag alltid efter.
i alla fall.
idag var det alltså jag och "min" matta igen.
för en sekund klev jag av den,
lunkade bort två-tre meter,
för att sedan vända tillbaka till "nästet".
men vad skådar då mitt arma öga?
en fet kvinna med... fett,
står på min gummimatta.
jag har absolut inget emot feta människor,
dom får gärna vara... feta,
men INTE på min matta.
jag kanske borde kissa på min matta,
för att markera revir?
vad tycker mina kära kollegor om det?
(vem bryr sig?)
welcome back, mr. Kotlett.
har precis pungat ut fyrtioen kronor,
för att plåga mig själv tillbaka ungefär sjutton år.
på den tiden när jag inte gillade middagen hemma,
då kunde jag, när ingen kollade,
gömma maten bakom elementet i köket.
(ibland kunde det ta flera år innan någon märkte det,
antar att det var lukten)
och alltsomoftast var det samma som dagens lunch...
...fläskkotlett.
fyfan va vidrigt det är.
torrt och smaklöst.
eller fan det smakar ju visst nåt.
det är något omänskligt,
oköttigt och ovärt en man i sina bästa år.
blääuuurgh.
slickar hellre på fingarna,
som ägs av någon som jobbar på Samhall.
lille Billy.
tidigare idag gick jag in på Aftonbladet.
där hade dom lagt upp ett klipp på Zlatan.
absolut inget ovanligt med det.
i kommentarsfältet under klippet var nio av tio inlägg,
sjukt negativa gentemot både Zlatan och AB.
därför skrev jag ett litet inlägg jag med.
som ni ser fick jag nästintill enbart positiva reaktioner.
förutom av en dude.
Billy.
efter mitt sista som ni ser skrev Billy:
"kan du inte svenska eller"
då skrev jag:
"Var det en fråga eller en mening utan frågetecken, lille Billy?"
när jag uppdaterade sidan hade Billy tagit bort de inläggen.
BOSS.
NEJ, NU JÄVLAR.
AFTONBLADET GICK IN OCH ÄNDRADE I INLÄGGET.
VADIHELAFRITIOF?
NU SER DET UT SÅ HÄR:
AFTONBLADET, DU ÄR DÖD FÖR MIG.
där hade dom lagt upp ett klipp på Zlatan.
absolut inget ovanligt med det.
i kommentarsfältet under klippet var nio av tio inlägg,
sjukt negativa gentemot både Zlatan och AB.
därför skrev jag ett litet inlägg jag med.
som ni ser fick jag nästintill enbart positiva reaktioner.
förutom av en dude.
Billy.
efter mitt sista som ni ser skrev Billy:
"kan du inte svenska eller"
då skrev jag:
"Var det en fråga eller en mening utan frågetecken, lille Billy?"
när jag uppdaterade sidan hade Billy tagit bort de inläggen.
BOSS.
NEJ, NU JÄVLAR.
AFTONBLADET GICK IN OCH ÄNDRADE I INLÄGGET.
VADIHELAFRITIOF?
NU SER DET UT SÅ HÄR:
AFTONBLADET, DU ÄR DÖD FÖR MIG.
tredje gången gillt. för fan.
mitt i duschen stod jag.
och för tredje gången idag,
kom näsblodet.
VA FAN VILL DU MIG, BLOD?!
min enda gissning till varför det kom i duschen är:
uppenbarligen vill inte min kropp duscha,
och blir ren mer än var femte dag.
jag lyder givetvis min kropp,
och gör det till en oskriven regel,
att duscha max var femte dag.
like a boss.
och för tredje gången idag,
kom näsblodet.
VA FAN VILL DU MIG, BLOD?!
min enda gissning till varför det kom i duschen är:
uppenbarligen vill inte min kropp duscha,
och blir ren mer än var femte dag.
jag lyder givetvis min kropp,
och gör det till en oskriven regel,
att duscha max var femte dag.
like a boss.
fem år gammal?
imorse satt jag vid datorn,
så fridfullt.
utanför kvittrade dagiskidsen,
och vinden ven.
plötsligt känns det som att det börjar rinna snor.
visst, jag är förkyld,
men whatthafudge?
jag inser ganska snabbt,
med betoning på GANSKA,
att det inte är snor, utan en handfull blod.
utan förvarning börjar jag alltså blöda näsblod,
från ingenstans.
annars när det kan blöda till ibland,
då har jag ju varit där och letat busar.
men inte idag,
mina fingrar var oskyldiga.
jag sprang in på toaletten,
slet loss några ark toapapper,
böjde mig fram och täppte till.
(sen ska man tydligen stå så i hela FEM minuter,
innan man ska släppa ut blodet ur näsgrottan)
efter arton sekunder släppte jag,
och förväntade mig en flod av röttrött blod.
ut kommer EN buse,
invirad i något som såg ut att vara en mantel av blodblandat snor.
whatthafudge, igen?
jag gick tillbaka till datorn,
med ett stort frågetecken ovanför huvudet.
(tänk Sims)
exakt tolv minuter senare,
samma gamla visa igen.
jag har alltså blött näsblod,
inte bara en utan TVÅ gånger idag.
vad är jag, fem år gammal?
snart kissar jag väl i sängen också.
(watch out, Fanny)
så fridfullt.
utanför kvittrade dagiskidsen,
och vinden ven.
plötsligt känns det som att det börjar rinna snor.
visst, jag är förkyld,
men whatthafudge?
jag inser ganska snabbt,
med betoning på GANSKA,
att det inte är snor, utan en handfull blod.
utan förvarning börjar jag alltså blöda näsblod,
från ingenstans.
annars när det kan blöda till ibland,
då har jag ju varit där och letat busar.
men inte idag,
mina fingrar var oskyldiga.
jag sprang in på toaletten,
slet loss några ark toapapper,
böjde mig fram och täppte till.
(sen ska man tydligen stå så i hela FEM minuter,
innan man ska släppa ut blodet ur näsgrottan)
efter arton sekunder släppte jag,
och förväntade mig en flod av röttrött blod.
ut kommer EN buse,
invirad i något som såg ut att vara en mantel av blodblandat snor.
whatthafudge, igen?
jag gick tillbaka till datorn,
med ett stort frågetecken ovanför huvudet.
(tänk Sims)
exakt tolv minuter senare,
samma gamla visa igen.
jag har alltså blött näsblod,
inte bara en utan TVÅ gånger idag.
vad är jag, fem år gammal?
snart kissar jag väl i sängen också.
(watch out, Fanny)
robots are hotter, Potter.
så.
äntligen var det klart.
har kämpat, suckat och sovit mig igenom alla Harry Potter-filmerna.
fattar inte the big yahoo över dessa.
sjukt långa, tråkiga och brittiskt dötrista.
dock med undantag för de två sista filmerna,
som rycker upp sig rejält och blir helt ok.
(missade nog den tredje sista, men det håller ni tyst om, OK?!)
har gjort detta för Fannys skull (givetvis),
även om jag tjatade att vi skulle se den sista.
ville ju få det överstökat.
så nu när jag föreslog att vi skulle se Real Steel,
för MIN skull, då sa hon:
"Dansande robotar? Aldrig i helvete!"
Fattar inte, ser ju skitkul ut:
nej, istället vågar hon kläcka ur sig:
"Kan du inte kolla när nästa säsong av Ponnyakuten börjar?"
och:
"Om vi snabbar oss hinner vi se dom första två säsongerna innan!"
oj, nu började jag blöda näsblod.
hejhej.
äntligen var det klart.
har kämpat, suckat och sovit mig igenom alla Harry Potter-filmerna.
fattar inte the big yahoo över dessa.
sjukt långa, tråkiga och brittiskt dötrista.
dock med undantag för de två sista filmerna,
som rycker upp sig rejält och blir helt ok.
(missade nog den tredje sista, men det håller ni tyst om, OK?!)
har gjort detta för Fannys skull (givetvis),
även om jag tjatade att vi skulle se den sista.
ville ju få det överstökat.
så nu när jag föreslog att vi skulle se Real Steel,
för MIN skull, då sa hon:
"Dansande robotar? Aldrig i helvete!"
Fattar inte, ser ju skitkul ut:
nej, istället vågar hon kläcka ur sig:
"Kan du inte kolla när nästa säsong av Ponnyakuten börjar?"
och:
"Om vi snabbar oss hinner vi se dom första två säsongerna innan!"
oj, nu började jag blöda näsblod.
hejhej.
du, ditt ägg.
har för första gången någonsin,
och jag lovar att det är sant,
kokt mitt eget ägg.
har alltid hatat ägg.
speciellt vitan, vars konsistens vi inte ens nämner.
vem fan gillar vitan EGENTLIGEN?!
gulan funkar dock,
fast endast med en rejäl klick kaviar.
och då menar jag givetvis ka-vi-jaar.
inte kaaa-vi-jarr.
och speciellt inte kavv-jarr.
ägget var helt ok.
gick emot allt vad jag står för,
och åt faktiskt hela, även vitan.
uschoblä.
grattis, Jimmy.
OCH grattis, VÄRLDEN!
vet ni varför?
jo, för att ni precis läst ett helt blogg-inlägg,
om hur jag ätit ett ägg.
årets första episka fail från din sida?
och jag lovar att det är sant,
kokt mitt eget ägg.
har alltid hatat ägg.
speciellt vitan, vars konsistens vi inte ens nämner.
vem fan gillar vitan EGENTLIGEN?!
gulan funkar dock,
fast endast med en rejäl klick kaviar.
och då menar jag givetvis ka-vi-jaar.
inte kaaa-vi-jarr.
och speciellt inte kavv-jarr.
ägget var helt ok.
gick emot allt vad jag står för,
och åt faktiskt hela, även vitan.
uschoblä.
grattis, Jimmy.
OCH grattis, VÄRLDEN!
vet ni varför?
jo, för att ni precis läst ett helt blogg-inlägg,
om hur jag ätit ett ägg.
årets första episka fail från din sida?
synden straffar sig själv.
har åkt på dunderförkylning från helvetet.
eftersom det inte fanns några tecken igår,
på att detta skulle ske idag,
så måste det vara pga en "incident",
på vägen hem från repet.
the story goes like this:
(vet att jag skrev exakt likadant i nattens inlägg,
men vem fan bryr sig när barn svälter och Agnetas nyårskarameller gör en illamående?)
i alla fall.
satt på spårvagnen på väg hem alltså.
satt bakom en dude som lukta illa.
rätt som det var kände jag något nudda min fot,
insåg snabbt att duden tappat något.
jag kolla ner på golvet och fick syn på en enkrona.
snabbt som attan svepte min känga över enkronan,
och gömde den för omvärlden.
och dude.
dude letade, men gav upp efter ett tag,
och suckade djupt.
varför min hjärna ville gömma en liten, liten enkrona,
för någon som kanske också svälter,
det är för mig en av livets stora gåtor.
tror inte på Gud,
men det är alltid hans/hennes fel när något sånt här händer.
vem vill ta eget ansvar liksom?
pfft.
och det är antagligen därför jag sitter där jag gör idag.
med en dunderförkylning från helvetet.
sjukt ledsen kille.
eftersom det inte fanns några tecken igår,
på att detta skulle ske idag,
så måste det vara pga en "incident",
på vägen hem från repet.
the story goes like this:
(vet att jag skrev exakt likadant i nattens inlägg,
men vem fan bryr sig när barn svälter och Agnetas nyårskarameller gör en illamående?)
i alla fall.
satt på spårvagnen på väg hem alltså.
satt bakom en dude som lukta illa.
rätt som det var kände jag något nudda min fot,
insåg snabbt att duden tappat något.
jag kolla ner på golvet och fick syn på en enkrona.
snabbt som attan svepte min känga över enkronan,
och gömde den för omvärlden.
och dude.
dude letade, men gav upp efter ett tag,
och suckade djupt.
varför min hjärna ville gömma en liten, liten enkrona,
för någon som kanske också svälter,
det är för mig en av livets stora gåtor.
tror inte på Gud,
men det är alltid hans/hennes fel när något sånt här händer.
vem vill ta eget ansvar liksom?
pfft.
och det är antagligen därför jag sitter där jag gör idag.
med en dunderförkylning från helvetet.
sjukt ledsen kille.
en sån jävla dag.
...inte för mig alltså,
utan för en tjej jag på vagnen,
hade turen att stifta "bekantskap" med.
story goes like this:
jag hoppa på 11:an i brunnsparken,
mot hemmet efter repet.
en kille framför viskar till mig innan vi går på,
men eftersom jag har hörlurar i öronen,
tror jag att han vill sälja sig själv,
och ler lite snett tillbaka.
mina ögon säger: "tack, men nej tack."
jag förstår ganska snabbt att han viskade:
"biljetkontroll, kompis."
tre kontrollanter står framför en tjej,
som uppenbarligen "glömt" att betala.
jag förstår hennes ångest,
och glömmer själv alla äckliga blickar,
som brinner i nacken när man "glömt" betala.
i alla fall.
hon skriver under boten och åker vidare.
när hon sedan skall av vid Bellevue,
då tappar hon något i alla hast,
och blir tvungen att springa tillbaka in i vagnen.
chauffören "missar" detta helt,
och åker mot nästa hållplats.
när tjejen sedan hoppar av på hållplatsen efter,
då halkar hon.
alltså.
först en bot.
sedan missad hållplats.
till sist halk.
jag hade kastat porslin i väggen när jag kom hem,
om jag vore henne.
och gråtr*nkat under täcket.
utan för en tjej jag på vagnen,
hade turen att stifta "bekantskap" med.
story goes like this:
jag hoppa på 11:an i brunnsparken,
mot hemmet efter repet.
en kille framför viskar till mig innan vi går på,
men eftersom jag har hörlurar i öronen,
tror jag att han vill sälja sig själv,
och ler lite snett tillbaka.
mina ögon säger: "tack, men nej tack."
jag förstår ganska snabbt att han viskade:
"biljetkontroll, kompis."
tre kontrollanter står framför en tjej,
som uppenbarligen "glömt" att betala.
jag förstår hennes ångest,
och glömmer själv alla äckliga blickar,
som brinner i nacken när man "glömt" betala.
i alla fall.
hon skriver under boten och åker vidare.
när hon sedan skall av vid Bellevue,
då tappar hon något i alla hast,
och blir tvungen att springa tillbaka in i vagnen.
chauffören "missar" detta helt,
och åker mot nästa hållplats.
när tjejen sedan hoppar av på hållplatsen efter,
då halkar hon.
alltså.
först en bot.
sedan missad hållplats.
till sist halk.
jag hade kastat porslin i väggen när jag kom hem,
om jag vore henne.
och gråtr*nkat under täcket.
en snabbis på jobbet.
jag tar mig en snabbis på jobbet.
lugn Fanny, ingen sån snabbis.
(en blogg-snabbis = mer ord och inte lika genomtänkt)
ville bara dela med mig av några saker:
1. killen bredvid mig äter och är täppt i näsan.
(need I say more?! JAG VILL DÖDA.)
2. varför kunde jag inte logga in på [email protected]?
(menar internet att jag inte är en "hot tail"? fyfan, säger jag)
3. i dagarna blir jag en modern man, nästan metrosexuell.
(mer om det när jag blir sexuell)
tack för mig.
våran bebe.
detta är något jag tänker på ideligen:
hur kommer vårat barn egentligen se ut?
jag menar, kan det bli fel liksom?
vid närmare eftertanke,
ja, det kan det.
satan,
tycker redan synd om bebis.
och det INNAN den fått korvstoganoff fyra dagar i rad.
eller vänta...
...det ÄR ok att mata en nyföding,
med pappas egna korvstroganoff va?
tur att det kommer pappakurser den här månaden.
hur kommer vårat barn egentligen se ut?
jag menar, kan det bli fel liksom?
vid närmare eftertanke,
ja, det kan det.
satan,
tycker redan synd om bebis.
och det INNAN den fått korvstoganoff fyra dagar i rad.
eller vänta...
...det ÄR ok att mata en nyföding,
med pappas egna korvstroganoff va?
tur att det kommer pappakurser den här månaden.
årets outfit.
årets första och kanske enda,
"dagens outfit" är här.
det blev bara en enda förra året,
och det var en jogging-burka...
...det var en ganska bra indikation på att,
"dagens outfit" inte riktigt är min grej.
i alla fall.
här är den, årets första (kanske enda) "dagens outfit":
"den-så-inihelvete-håriga-mysbyxan".
användningsområden: aldrigaldrigaldrig... förutom på tvättdagar.
(om du absolut bara MÅSTE tvätta dina leopard-speedos)
jag vill med detta inlägg och denna bild,
be om största möjliga gensvar av folk med håriga husdjur.
(skippa skämt om din man... eller för delen din "kvinna")
hur fan gör man för att undvika att det blir så här?
eller är det redan försent?!
TIPS!!!
tack.
"dagens outfit" är här.
det blev bara en enda förra året,
och det var en jogging-burka...
...det var en ganska bra indikation på att,
"dagens outfit" inte riktigt är min grej.
i alla fall.
här är den, årets första (kanske enda) "dagens outfit":
"den-så-inihelvete-håriga-mysbyxan".
användningsområden: aldrigaldrigaldrig... förutom på tvättdagar.
(om du absolut bara MÅSTE tvätta dina leopard-speedos)
jag vill med detta inlägg och denna bild,
be om största möjliga gensvar av folk med håriga husdjur.
(skippa skämt om din man... eller för delen din "kvinna")
hur fan gör man för att undvika att det blir så här?
eller är det redan försent?!
TIPS!!!
tack.
nyår.
nyår va sjukt lugnt.
jag, Fanny, Bill&Bull, Bob Hund och Bäbi.
(+ bebis så klart)
behövs det fler?
lovar att det inte kommer fler så här tråkiga inlägg.
tänk en blogg som visar bilder på vad man har gjort.
nä, fyfan.
text ska det va.
korta meningar.
en bild vart tjugonde inlägg.
konstiga radbrytningar.
meningslösa poänger.
välkommen till tvåtusentolv,
året då min blogg inte förändrades ett jota.
jag, Fanny, Bill&Bull, Bob Hund och Bäbi.
(+ bebis så klart)
behövs det fler?
lovar att det inte kommer fler så här tråkiga inlägg.
tänk en blogg som visar bilder på vad man har gjort.
nä, fyfan.
text ska det va.
korta meningar.
en bild vart tjugonde inlägg.
konstiga radbrytningar.
meningslösa poänger.
välkommen till tvåtusentolv,
året då min blogg inte förändrades ett jota.
gott nytt år.
vi hoppas allihop att det här blir sista inlägget...
...för i år.
ut med det gamla, in med bebis.
nästa år går alltså i kärlekens tecken.
ursäkta, FORTSÄTTER i kärlekens tecken,
skare va.
för jävlar i min lilla låda va mycket kärlek,
som har rymts tvåtusenelva.
tre år firades med den hetaste, roligaste, finaste,
vackraste, mest hetlevrade, självständiga,
envisa, underbara, tokiga,
och fantastiska Fanny.
tre år som knappt varit uppochner,
utan mest en spikrak resa uppåt.
för varje dag som går förstår än mindre,
vad jag gjorde innan vi träffades.
ibland kommer jag på mig själv,
med att vara sådär äckligt nykär.
sånt "man bara är i början".
jag kan t.ex. inte åka till jobbet på morgonen,
utan att kyssa henne på pannan när hon sover.
(vilket hon aldrig gör, men låtsas ändå ALLTID)
glömmer jag, så får jag en släng av ångest,
och måste gå hem igen.
skitjobbigt, men ändå...
...fint på sitt sätt. haha.
jag älskar dig.
så sjukt mycket.
tvåtusentolv kommer dessutom ett flickebarn hit,
och hälsar på i arton år,
efter det lär man inte se henne igen.
åker väl till Kos och blir bartender,
eller livnär sig som servitris i L.A.,
i väntan på den stora (rika) drömmen.
fy fan...
...all lycka till oss.
tvåtusenelva var året då allt hände,
och samtidigt ingenting.
konstigt år, tråkigt år,
men samtidigt fullständigt galet och underbart.
tur för alla fäns att jag kommer tillbaka nästa år,
då ännu lite bittrare, buttrare,
och med ännu konstigare radbrytningar.
ses.
...för i år.
ut med det gamla, in med bebis.
nästa år går alltså i kärlekens tecken.
ursäkta, FORTSÄTTER i kärlekens tecken,
skare va.
för jävlar i min lilla låda va mycket kärlek,
som har rymts tvåtusenelva.
tre år firades med den hetaste, roligaste, finaste,
vackraste, mest hetlevrade, självständiga,
envisa, underbara, tokiga,
och fantastiska Fanny.
tre år som knappt varit uppochner,
utan mest en spikrak resa uppåt.
för varje dag som går förstår än mindre,
vad jag gjorde innan vi träffades.
ibland kommer jag på mig själv,
med att vara sådär äckligt nykär.
sånt "man bara är i början".
jag kan t.ex. inte åka till jobbet på morgonen,
utan att kyssa henne på pannan när hon sover.
(vilket hon aldrig gör, men låtsas ändå ALLTID)
glömmer jag, så får jag en släng av ångest,
och måste gå hem igen.
skitjobbigt, men ändå...
...fint på sitt sätt. haha.
jag älskar dig.
så sjukt mycket.
tvåtusentolv kommer dessutom ett flickebarn hit,
och hälsar på i arton år,
efter det lär man inte se henne igen.
åker väl till Kos och blir bartender,
eller livnär sig som servitris i L.A.,
i väntan på den stora (rika) drömmen.
fy fan...
...all lycka till oss.
tvåtusenelva var året då allt hände,
och samtidigt ingenting.
konstigt år, tråkigt år,
men samtidigt fullständigt galet och underbart.
tur för alla fäns att jag kommer tillbaka nästa år,
då ännu lite bittrare, buttrare,
och med ännu konstigare radbrytningar.
ses.
sjukt kul, bokstavligt talat.
Fanny säger att man inte får ha kul när man är sjuk.
det har hennes mamma sagt.
och när jag tänker efter...
...det har min mamma med.
man får inte spela tv-spel.
man får inte titta på film.
man får inte sitta vid datorn.
man får inte äta glass.
man får inte göra kullerbyttor.
man får inte sjunga lovsånger.
man får inte rapa alfabetet.
man får inte fisa och sedan skratta högt.
man får inte leka med någon annan än sig själv,
och knappt det heller.
man får inte, man får inte, man får inte!
det är bara massa förbud när man är sjuk.
fan, blir så sjukt trött.
är det inte just när man är sjuk,
som man ska ha så kul som möjligt?
skratta, fisa, rapa, äta glass och leka med sig själv?
(behöver inte vara i den ordningen)
va? VA?! VAVAVAVA?!?!?!
istället för att sitta på golvet i sovrummet,
blixtstilla,
med en ensam liten tår rullandes ner för kinden,
och ha så tråkigt som möjligt?
mitt barn ska minsann få skratta sig lycklig,
när sjukdomen smyger sig på!
det har hennes mamma sagt.
och när jag tänker efter...
...det har min mamma med.
man får inte spela tv-spel.
man får inte titta på film.
man får inte sitta vid datorn.
man får inte äta glass.
man får inte göra kullerbyttor.
man får inte sjunga lovsånger.
man får inte rapa alfabetet.
man får inte fisa och sedan skratta högt.
man får inte leka med någon annan än sig själv,
och knappt det heller.
man får inte, man får inte, man får inte!
det är bara massa förbud när man är sjuk.
fan, blir så sjukt trött.
är det inte just när man är sjuk,
som man ska ha så kul som möjligt?
skratta, fisa, rapa, äta glass och leka med sig själv?
(behöver inte vara i den ordningen)
va? VA?! VAVAVAVA?!?!?!
istället för att sitta på golvet i sovrummet,
blixtstilla,
med en ensam liten tår rullandes ner för kinden,
och ha så tråkigt som möjligt?
mitt barn ska minsann få skratta sig lycklig,
när sjukdomen smyger sig på!
toalettkonst.
inne på toaletten hänger en tavla:
inte just den VI har på VÅRAN toalett,
men kanske på en väns toalett.
vi är ju trots inte vänner med alla,
även om det kan verka så på Facebook.
förövrigt,
den dagen man har så många riktiga vänner,
som man har låtsasvänner på Facebook,
den dagen...
...kommer inte *ledsensmiley*.
tillbaka till toalettkonst.
på tavlan är det ett riktigt gött häng-gäng,
som hänger och dinglar med benen.
alla ser ut att vara sjukt nöjda,
med matlådor gjorde av sina hemmafruar,
och med farfarshatten på sniskan.
MEN.
vem är Herr Butter längst ut till höger?
tycker vi kan kalla honom Håkan.
kan det vara för att han är den enda där uppe,
som inte fick någon matlåda av frugan,
utan enbart en flaska renat?
borde inte Håkan vara tacksam?
eller kan det vara så att Håkan bor i det här huset?
(hohoho, göteborgsskämt für alle)
sånt här sitter jag och tänker på när jag skiter.
vad gör du?
inte just den VI har på VÅRAN toalett,
men kanske på en väns toalett.
vi är ju trots inte vänner med alla,
även om det kan verka så på Facebook.
förövrigt,
den dagen man har så många riktiga vänner,
som man har låtsasvänner på Facebook,
den dagen...
...kommer inte *ledsensmiley*.
tillbaka till toalettkonst.
på tavlan är det ett riktigt gött häng-gäng,
som hänger och dinglar med benen.
alla ser ut att vara sjukt nöjda,
med matlådor gjorde av sina hemmafruar,
och med farfarshatten på sniskan.
MEN.
vem är Herr Butter längst ut till höger?
tycker vi kan kalla honom Håkan.
kan det vara för att han är den enda där uppe,
som inte fick någon matlåda av frugan,
utan enbart en flaska renat?
borde inte Håkan vara tacksam?
eller kan det vara så att Håkan bor i det här huset?
(hohoho, göteborgsskämt für alle)
sånt här sitter jag och tänker på när jag skiter.
vad gör du?
trettioårskrisen.
i förrgår stod jag framför spegeln,
och beundrade hur väl jag åldrats.
visst, näsan och öronen växer fortfarande,
som alltid på äldre herrar,
men dom har ju trots allt alltid,
varit ganska stora,
så det var inget jag brydde mig om direkt.
men då fick jag syn på den lilla hårflärpen,
under underläppen.
kommer inte ens ihåg när jag senaste var utan den.
har antagligen förträngt det.
plötsligt ville jag inget hellre,
än att hämta rakappareten,
raka mig ren och fri,
and never look back.
vågade dock inte göra det.
tills jag pratade med Fanny.
"Eh."
det var allt jag fick.
så jag gjorde det.
trettioårskris?
vad kommer härnäst?
byxorna bakochfram?
piercing i ögobrynet?
rakade streck i ögonbrynen?
ut och supa på helgerna fast vi har barn?
söka till Big Brother?
listan är lång.
den som lever får se.
det blir antagligen inte jag,
för hujedamig va gammal jag är.
och beundrade hur väl jag åldrats.
visst, näsan och öronen växer fortfarande,
som alltid på äldre herrar,
men dom har ju trots allt alltid,
varit ganska stora,
så det var inget jag brydde mig om direkt.
men då fick jag syn på den lilla hårflärpen,
under underläppen.
kommer inte ens ihåg när jag senaste var utan den.
har antagligen förträngt det.
plötsligt ville jag inget hellre,
än att hämta rakappareten,
raka mig ren och fri,
and never look back.
vågade dock inte göra det.
tills jag pratade med Fanny.
"Eh."
det var allt jag fick.
så jag gjorde det.
trettioårskris?
vad kommer härnäst?
byxorna bakochfram?
piercing i ögobrynet?
rakade streck i ögonbrynen?
ut och supa på helgerna fast vi har barn?
söka till Big Brother?
listan är lång.
den som lever får se.
det blir antagligen inte jag,
för hujedamig va gammal jag är.
72 dagar kvar och en dvärg.
idag har vi fått ett skötbord hemlevererat.
det köptes på blocket,
och skulle kosta oss fyrahundra riksdaler.
men då våran skjuts fick akut snornedfall,
gick säljarna med på att leverera hem för en extra hundring.
i sms:en som skickades var säljarna väldigt korta.
döm av min förvåning när skötbordet är här,
och ur den röda skåpbilen kliver...
...en dvärg.
livet blev på två sekunder genast mycket svårare.
jag fick ursäkta mig och säga saker som:
"Ehm... orkar du?", när vi bar på skötbordet tillsammans.
"Ja, jag orkar", tänkte dvärgen och tjostade som en astmatiker.
vad gör man i det läget?
snälla hjälp mig.
förövrigt var han jättesnäll.
och tro det eller ej,
INTE lika kort som i sms-form.
PLUS att han hade en fin hylla:
nu är det tamigattan "bara" sjuttiotvå dagar kvar.
helt sjukt.
fan vad jag älskar mitt barn.
det köptes på blocket,
och skulle kosta oss fyrahundra riksdaler.
men då våran skjuts fick akut snornedfall,
gick säljarna med på att leverera hem för en extra hundring.
i sms:en som skickades var säljarna väldigt korta.
döm av min förvåning när skötbordet är här,
och ur den röda skåpbilen kliver...
...en dvärg.
livet blev på två sekunder genast mycket svårare.
jag fick ursäkta mig och säga saker som:
"Ehm... orkar du?", när vi bar på skötbordet tillsammans.
"Ja, jag orkar", tänkte dvärgen och tjostade som en astmatiker.
vad gör man i det läget?
snälla hjälp mig.
förövrigt var han jättesnäll.
och tro det eller ej,
INTE lika kort som i sms-form.
PLUS att han hade en fin hylla:
nu är det tamigattan "bara" sjuttiotvå dagar kvar.
helt sjukt.
fan vad jag älskar mitt barn.
