en sån jävla dag.

...inte för mig alltså,
utan för en tjej jag på vagnen,
hade turen att stifta "bekantskap" med.

story goes like this:

jag hoppa på 11:an i brunnsparken,
mot hemmet efter repet.
en kille framför viskar till mig innan vi går på,
men eftersom jag har hörlurar i öronen,
tror jag att han vill sälja sig själv,
och ler lite snett tillbaka.
mina ögon säger: "tack, men nej tack."

jag förstår ganska snabbt att han viskade:
"biljetkontroll, kompis."

tre kontrollanter står framför en tjej,
som uppenbarligen "glömt" att betala.
jag förstår hennes ångest,
och glömmer själv alla äckliga blickar,
som brinner i nacken när man "glömt" betala.

i alla fall.
hon skriver under boten och åker vidare.
när hon sedan skall av vid Bellevue,
då tappar hon något i alla hast,
och blir tvungen att springa tillbaka in i vagnen.
chauffören "missar" detta helt,
och åker mot nästa hållplats.

när tjejen sedan hoppar av på hållplatsen efter,
då halkar hon.

alltså.
först en bot.
sedan missad hållplats.
till sist halk.

jag hade kastat porslin i väggen när jag kom hem,
om jag vore henne.

och gråtr*nkat under täcket.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0