welcome back, mr. Kotlett.
har precis pungat ut fyrtioen kronor,
för att plåga mig själv tillbaka ungefär sjutton år.
på den tiden när jag inte gillade middagen hemma,
då kunde jag, när ingen kollade,
gömma maten bakom elementet i köket.
(ibland kunde det ta flera år innan någon märkte det,
antar att det var lukten)
och alltsomoftast var det samma som dagens lunch...
...fläskkotlett.
fyfan va vidrigt det är.
torrt och smaklöst.
eller fan det smakar ju visst nåt.
det är något omänskligt,
oköttigt och ovärt en man i sina bästa år.
blääuuurgh.
slickar hellre på fingarna,
som ägs av någon som jobbar på Samhall.
Kommentarer
Trackback
